Hållbarhet och teknik på framtidens kontor
I spåren av pandemin ser vi att klimatförändringar, hållbarhetsfrågor och teknik tar allt större plats och fortsätter påverka våra arbetssätt. EFG tittar närmare på hur utvecklingen kommer förändra framtidens kontor och vad det får för konsekvenser.
Risk för fler pandemier
Forskning tyder på att coronapandemin troligtvis inte är den sista, om vi fortsätter utnyttja naturens resurser och utarma jordens ekosystem. Samtidigt har pandemin bidragit till att vi rest mindre – både arbetsresor och privata nöjesresor har gått ner – på grund av restriktioner och rädsla för smittspridning. Företag behöver vara förberedda på att liknande scenarier kan uppstå i framtiden och dra lärdom av de förändringar som vi tvingats genomföra den senaste tiden. Att vara öppen för mer flexibla arbetsupplägg och kunna erbjuda säkra arbetsmiljöer är några förutsättningar för ett hållbart arbetsliv framöver.
Cirkulär revolution
Att företag tar ansvar i hållbarhetsfrågor kommer vara avgörande i framtiden av flera anledningar och mycket talar för att hållbarhet blir en drivande kraft som påverkar många delar av kontoret. Gröna kontor som är utformade efter en cirkulär ekonomi med fokus på återbruk kommer dessutom ses som mer attraktiva och ha lättare att rekrytera duktiga medarbetare. Hållbarhetstrenden syns tydligt i bygg- och konstruktionsindustrin, där teknikkonsultföretag kommer börja utbilda arkitekter inom hållbart byggande så att de kan ta en ledarroll i det cirkulära samhället. Generellt prioriteras ombyggnation framför rivning och man satsar på att ha en bättre energieffektivitet för att möta globala utsläppsmål. EFG förespråkar utvecklingen av cirkulära möbler och har en lager på lager-design som gör att alla delar är avtagbara och därmed utbytbara. Materialen är dessutom noga utvalda i enlighet med en hållbar filosofi.
Kommer smart teknik att leda till smartare arbetssätt?
Digitalisering och tekniskt anpassade kontor kommer vara viktigt för att framtidens hybrida arbetslösning ska fungera. Eftersom allt fler möten sker virtuellt kommer företag behöva satsa på bättre teknik och utrustning som kameror, mikrofoner och belysning, men även kraftigare bredband, högre IT-säkerhet och funktionella internettjänster. Modern teknik möjliggör helt enkelt mer flexibla arbetssätt och nyttjande av den bidrar också till att vi reser mindre, då vi ibland kan få samma arbete gjort på distans.
Om teknik används på rätt sätt kan det vara en tillgång i arbetslivet, men det finns också nackdelar. Ökad användning av digitala verktyg istället för fysiska möten leder till att den mänskliga kontakten mellan kollegor minskar, vilket kan resultera i lägre trivsel på arbetsplatsen. En annan risk med ökad digitalisering är att anställda förväntas bli mer produktiva, eftersom de ständigt är kontaktbara via mejl och telefon. Att alltid vara uppkopplad kan innebära att aldrig riktigt kunna slappna av och släppa arbetet. Gränsen mellan privatliv och arbete riskerar att suddas ut, vilket leder till ökad stress samt påverkar trivsel och välmående som på längre sikt även kan försämra produktiviteten.
Hög tid för techiture
Digitalisering, smart teknologi, AI och automatisering bidrar till att omforma våra arbetssätt och arbetsplatser, men det finns de som menar att vi har anpassat oss till de digitala verktygen istället för att anpassa verktygen efter våra behov. Teknik kan användas för att möta anställdas behov samt för att höja produktivitet, flexibilitet och säkerhet. I framtiden kommer nya behov uppstå och då måste tekniken utvecklas efter det. Här kan arkitekturen bidra till att göra den digitala förändringen mer mänsklig. En drivande faktor bakom nästa stora designskifte kommer nämligen vara ”techiture”, där teknologi och arkitektur samverkar och skapar en arbetsplats som använder både digital och analog arkitektur. Tekniken kommer troligtvis även bäddas in i möbler för att möjliggöra kontinuerliga videokonferenser och delning av virtuella utrymmen.